Detta slog mig ju lite snabbt. Men fan, det är oktober. Det är den 8:de oktorber idag. Det känns som att det var någon vecka sedan som man kunde gå i shorts och bara springa runt bland Stockholms gator. Det kändes som att solen gick ner vid halv nio förra helgen, nu går den ner klockan sex. Que pasa? Hur kunde allt gå så satans fort? Riktigt bra fråga. 

 

Detta har ju bevisat att livet har rullat och flutit på. Det är som den våg som man har sin surfbräda på, den tar aldrig slut. Aa, inte förräns nu i alla fall. Nu inser man att halva terminen faktiskt har gått.

 

Ja, vad ska denna höst innebära då? Jo, kamp. En kamp mot kylan, för den höjda mysfaktorn varje kväll (åh, vad mycket ljus och té som kommer att konsumeras i min bostad!), för skolan och för jobb. Det ska bli ett par positiva månader framöver. Sätta en god ton över höst- och vinterrusk. Jag är riktigt redo hörni. Är inte ni?