Okej så vad hände då under de fyra veckor som jag har varit inaktiv från bloggen? Vad gjorde jag egentligen? Satt jag och räknade får i morgonsolen eller låg jag med magen mot marken och gav mig ut på en fyrklövers-safari? Nää inte riktigt va...

 

Förra sommaren, 2013, åkte jag iväg till USA för att träffa mina kusiner där men även för att åka iväg på ett läger där jag seglade och hikeade i tre veckor! Tiden där var underbar och när jag kom hem kände jag att jag verkligen ville uppleva denna känsla igen.

 

Så, det jag gjorde var att jag ansökte för en plats i LDP (Leadership Development Program). Lägret är ett YMCA Camp och heter Camp St. Croix. Atmosfären i de kvadratkilomertrarna som camp håller till är allt annat än känslokalla. Det är laddat med energi och glädje där borta. Det är som studsmattans golv som tar emot en efter ett långt år med intensiva utmaningar. 

 

Så, jag kom in på progammet och jag åkte iväg till USA. Jag bodde hos en av mina närmre vänner Anna i tre härliga och händelserika dagar innan camp började. Sedan började allt igen.

 

 

Så, de första fem dagarna sa vi alla hej till varandra och i princip chillade där med de extremt peppade små barnen där inne. När helgen kom hade vi packat våra saker och bar oss av till ett annat YMCA läger som kallas för Camp Widjiwagan. Där gjorde vi oss iordning för att bege oss ut för att paddla kanot i sju hela dagar. Vi paddlade i the Boundry Waters vilket ligger mellan Kanada och USA. Det var riiiktigt intensivt. Men åh vad jag saknar det.

 

Efter dessa otroliigt lärorika, unika men även riktigt jobbiga dagar så bar vi av mot Tettegouche. Där väntade det en 6 dagars bergsklättring och vila över Lake Superior vilket är den klaraste, djupaste och kallaste sjön i USA. Min kamera dog tyvärr under denna tid så Abby var den som fick ta alla bilder. Här kan vi snacka om att det var adrenalin som pumpade runt i kroppen under en stor del av tiden. Jag hade aldrig bergsklättrat på det sättet förr. När vi till en början skulle sänkas ner för klippen och verkligen luta oss bak måste man ju erkänna att man ifrågasatte varför man var där. Men, tanken av att en majoritet av de i min ålder sitter hemma och kollar Netflix gav i alla fall mig lite motivation på att köra. Fan vad unik upplevelse egentligen!

 

This gives me chills…

Efter denna härliga resa åkte vi tillbaka till camp där vi startade. Där väntade alla härliga och vi i princip chillade de sista dagarna. Vi gjorde ett LDP Prank vilket var ett Prom. Alla klädde upp sig i finkläder (eller de finaste de hade med sig i alla fall) och dansade under heela frukosten! Så satans härligt var det! Gissa vem som blev prom-queen? ;)

 

Nu vet ni i alla fall vad jag sysslade med under de fyra veckor som jag var borta.

Inte illa va? ;)