På fredags morgon efter min spinning hade jag lite tid över tills mitt tåg skulle gå. Jag bestämde mig för att cykla ner till Nybrokajen för att se solen. Jag cyklade dit och satte mig. När jag väl satt där lade jag märke till hur vackert det var. Solen, vattnet och värmen. Under denna tid började staden vakna till liv. Fler och fler människor passerade. Men de lade inte märke till det jag såg. De var så fikuserade på sin destination. De var i sin egna bubbla som missade det harmoniska som kretsade i deras omgivning. Sådana saker kan jag tycka är intressanta. Hur kan vi inte lägga märke till saker som andra kanske gör?