Nu när det egentligen bara är två månader kvar till skolavslutning och lov får man en tendens att känna; "jag kör allt vad jag har, inga ledigheter utan bara jobb, nu och sen!" Att man helt enkelt ska köra ihjäl sig tills man kommer över tröskeln, som i det här fallet är ett datum. Jag kan erkänna att jag även har ställt in mig på att just köra "allt jag har" tills nästa lov, påsklovet. Det är en bra sak, men det jag tänkte på var hur viktigt det är att fortfarande hitta lyckan, även i nuet. För om man tänker långsiktigt, hur mycket lättare skulle det inte bli om man jobbade i en viss balans tills lovet? Inte för mycket och inte för litet. Jag kan tacka svenska språket för ordet lagom då det är exakt vad detta handlar om! 

 

Att hitta detta lagom är dock en annan utmaning. Hur vet man när man ska dra gränsen? 

 

Enligt mig skulle detta vara att planera. Planera, planera, planera! Detta kan förklara mina notiser som ständigt poppar upp om vad jag ska göra och när, men det underlättar så satans mycket! Om man verkligen fokuserar och presterar under den specifika tidsperiod som man har bestämt, så kommer man att ha mycket tid över till att göra annat! I can promise you! 

 

Som jag sa innan så är det såklart svårt att ständigt vara fokuserad. Det kräver så mycket från en mentalt. Jag kan säga nu att jag egentligen skulle göra lite spanska nu, men se vad som händer? ;)

 

Jag kan tycka att detta är en liten tankeställare. Lagom, balans och effektivitet. Hur mycket lättare vore det inte att behärska dessa?

 

Love,