För någon vecka sedan kom jag hem från ett intensivt, men ett bra spinningpass. När jag väl la mig i sängen, nyduschad och redo för att hälsa på den kommande sömnen, kom jag på att tänka på hur atmosfären under passet var. Det lät lite såhär;

 

 

eller

 

 

Inte så jättehärligt va? Första tanken som slog mig var faktiskt förakt mot mig själv som faktiskt tog åt sig dessa ord som uttalades. De slant in i mig och triggade igång min fysiska aktivitet. Det funkade för mig. Jag tog åt mig. Men är det så konstigt?

 

Detta med kalorier, ska man börja där. Jag hade turen av att bringa med mig en lat sida till min ätstörning. Jag orkade inte tillämpa räkning i allt jag åt. Att räkna kalorier var och är inte någonting jag sysslade med. Samma gäller vid kräkningar. Givetvis hade jag en uns av vad specifika produkter innehöll. Men det utvecklades aldrig något kontrollbehov kring det. Jag var dock ett undantag, tyvärr. Det är många som har denna räkning och dessa spyor som en regelbunden rutin i sin vardag. De har denna extrema och ohälsosamma kontroll som på senare dagar kan förinta en stor del av en unik personlighet. Tragiskt är verkligen ett begrepp kan beskriva vad detta är.

För någon månad sedan kom jag över en artikel på DN. Där hävdar man att ätstörningar har ökat med 37%(!) de senaste fem åren. Vad kan detta bero på?

 

Visst är dessa fraser syftade för en ren pepp och ska vara tänkt som en ren motivation för att få de på passet att faktiskt utföra något arbete och känna sig nöjd efteråt. Men att hänvisa till att kämpa för varje kalori och för att tillslut må dåligt känner jag inte är riktigt hållbart.

 

Tänk er alla män och kvinnor som lever med någon form av kroppskomplex. Tyvärr är det rätt många som gör det. Att tillämpa siffror som mäter och avgör vad man "kan" äta och "ska" förbränna är inget riktigt ting att vifta med som en målgång. Det min spinninginstruktör gjorde, säkert utan att skada, var att använda vikt- och förbränningshets som ett lockbete. En kalori är en kalori. Det finns klart och tydligt presenterat på Wikipedia;

Punkt. Det ska inte vara mer än så.

 

Detta får avrunda min onsdag. Nu ska jag gräva in mig i mina fysikstudier som handlar om vaddå?

Jo men är det inte just kalorimetri.

 

 

 

Luddig. Så skulle jag förmodligen beskriva min dag. Min biologiska klocka visade klart och tydligt att den låg några tidszoner bak när jag hävde mig upp från sängen imorse. Kaffe på det och man var utanför dörren.

Rätt kort dag, slutade efter lunch så jag och Amanda satte oss på stadsbiblioteket och tog oss an labben vi har till nästa vecka. Sedan var klockan helt plötsligt halv sex.. Och dagen är härmed slut. Ja, allt var rätt luddigt. Plus i kanten var dock att solen verkligen tittar fram nu. It has been missed :)

 

Vet inte riktigt vad jag ville komma med detta. Det som återstår nu innan lovet är ett plural ärenden, men även planeringen inför sommaren är på g. Jag kanske ska tillbaka till my beloved amigos på andra sidan Atlanten och spendera en fin tid där borta. Resmål med nära vänner är nästan 100% spikat. Så mycket att se fram emot!

 

Allt ser så ljust ut just nu, det kanske var det jag ville säga.