Wow. Är alldelles matt i huvudet just nu. Håller just nu på att städa mitt rum och ska snart bege mig ut på något fint ställe och plugga lite matte. Min helg har varit relativt fullsmäckad. Drink hos Lella i fredags och en väldigt fin middag hos Love. Nu ligger jag hemma med en halvklar röst och med en sådan smärta i halsen. Men vet ni vad? Det betyder ju endast att jag har sjungit med en liten dos av eufori :)

Happy sunday peeps!

 

 

 

Vet ni vad jag stötte på i tidningen för någon dag sedan? Jo, en ledarkrönika som diskuterade normen kring flickor och vilka som dominerar reklamannonser. De av er som råkar kretsa i Stockholms tunnelbanor kanske har lagt märke till att det står uppe reklamannonser. Dessa annonser visar personer som vanligtvis inte skulle vara uppe där. Det är inte den stereotypiska, smala modellen eller den mest stereotypiska glada lyckliga, vita familjen. Kampanjen visar annat. De människor som inte syns där uppe. Kampanjen heter "Vem Syns?" och jag vill ge en sådan enorm cred till den.

 

Fine att det ska råda en mångfalld kring de personer som är på reklamannonserna. Men, skribenten för krönikan för i alla fall fram ett budskap som jag inte ser någonting annat än rätt. Kommentarer kring dessa modeller som anses vara tunna och magra kan lyda; "Dessa smala kvinnor är inga förebilder" eller "De lever i en bubbla", "visa respekt till de yngre" osv. Makes sense till en början kan man tycka.

Men egentligen inte.

Bara för att modellerna kan se tunna och magra ut ska man fortfarande inte stärka unga flickors självfortroende genom att säga att andra kvinnor inte duger. I grunden är ju allt grundat på vad som finns i huvudet. Alla duger. Punkt.

 

Ledarskribenten börjar även analysera hur kvinnor utvärderas. Ett konkret exempel är den ambitiösa flickan i skolan och hur det nämns med en negativ klang "duktig flicka". Ett annat exempel är en framgångsrik kvinna som har jobbat till sig en bra karriär. Man anser att; "Aa men det är ju pappas flicka, hon har ju fått tryck hemifrån". Nej. Stop it. Det är många kvinnor som tar dessa beslut på egen hand. Självständigt. 

 

Hur kvinnor och män nästan alltid ratas baserad på en tradition, en norm och ett ideal tar så mycket onödig energi från oss allihop. Det är varken kul eller värt det. Det är helt enkelt rentav onödigt. Normen som man "bör" uppfylla är ju hur tråkigt som helst. Hur kul är det att alla ska sträva mot samma mål. Mångfalld är ett underbart ting. Vi borde ta hänsyn till den istället.