La semana pasado
Dessa bilder pretty much sums up my week här i Skåne! Har hunnit göra så mycket på en vecka. Jag kom faktiskt hit förra torsdagen(!!) Jag har haft det så grymt kul, träffat nya människor och hängt med gamla.
Om två dagar kommer mina härliga till mig här på landet och det som då väntar är Danmark och tennisveckan! Sedan är det ungefär två veckor kvar tills jag ska sätta mig på ett plan som ska ta mig till staterna på andra sidan Atlanten! Är så satans taggad på att komma iväg! Ska nämligen se Imagine Dragons LIVE!
Yesterday
Åkte in till Helsingborg vid två och träffade Margit! Vi köpte lunch och åt i soleen. Sedan gick vi på pass och sedan väntade nattdopp!
Midsommar
Min midsommar spenderades hos en härlig Benny i Helsinborg! Sedan drog vi in mot staden och träffade gamla vänner! Det var en grymt rolig kväll med massa människor och glädje! Hoppas ni också hade en bra midsommarafton!
Du får göra vad du vill, får göra allt och lite till
On the go
Är nu i Helsingborg och väntar på att bussen ska ta mig hem till mig. Har varit med Margit och några vänner till oss igår. Vi tittade på skräckfilm (som jag hatar) och lite av matchen mellan Ghana och Tyskland! Riktigt mysigt var det. Speciellt när man har varit så trött under hela den dagen! Ska inhandla lite saker inför USA idag med mamma. I'll keep you posted!
Puss
Träniing!
Tackar Gud för filter...
Passion for fashion
Har på senaste tiden blivit mer intresserad av kläder och vad snygga saker det faktiskt finns! Förut spenderade jag verkligen alla mina pengar på mat, men nu försöker jag tänka om lite. Mat finns hemna och tar alltid slut när man köper det! Kläder in the other hand, eller upplevelser i allmänhet är någonting som består! Det är så mycket mer värt! Eller vad tycker ni?
Hard times come and go
A hard time. Vi alla går någon gång igenom en svår period i livet. Det kan handla om skolan, ekonomin, familjen, hälsan eller bara humöret. Oavsett vad det handlar om så bör man ha i bakhuvudet att det kommer att lösa sig. Den kniviga svacka eller episoden i livet kommer att gå över, bara man gör någonting åt den. För att underlätta detta är ett riktigt smart drag att kunna nå ut till sin omgivning. Informera om hur du verkligen har det. För om du gör det skulle det hela bli mylet lättare. Den tunga lasten som du från en början själv drar på, blir mycket lättare när du vet lite knep om hur man håller upp den. Såklart ska du utmana dig sjölv och se om du klarar av det själv, men om du känner att det inte finns någon väg ut så finns det alltid någon som är villig till att hjälpa. Du är inte ensam.
Strawberry delights +
Imorgon väntar midsommarafton! Har varit duktig nog med att göra iordning en tårtbotten till jordgubbstårtan som ska göras under morgondagen. Funderar även på att gå ut för att plocka blommor till en midsommarkrans. Har aldrig riktigt satsat på midsommaren på detta sätt förut, men just iår känner jag för att slå på stort. Varför inte?
Nu väntar sängen med en lång natt av sömn. Har varit vaken sedan 05.00 imorse. Och detta ska vara sommarlov? haha
Guldklimpar i vardagen
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Min morgon började på Nybrogatan 38 på deras frukost med mamma som sällskap innan vi båda skulle iväg till jobb. Jag en sådan fantastiskt god omelett med kallrökt lax och spenat som gjorde en lagom mätt. Med diskussioner om våra framtidsplaner var detta någonting som kan ses om en liten guldklimp i vardagen. Hur härligt som helst!
Annars då? Jo, jag kom precis hem från en liten spontantripp från Slussen. Jag var ute och gick en promenad efter min packning och med en stoooort intag av mat (det blev lite jobbigt där ett tag…). Sedan slog det mig att jag kunde cykla ut till Slussen och se över hela Stockholm. Som ni säkert kan se under så var det verkligen en lyckad spontantripp. Två guldklimpar och en klippa på en och samma dag. Livet helt enkelt!
Inatt ringer min väckarklocka som ska väcka mig så att jag kan ta mig till tåget som går mot landet. Ska åka dit själv och har redan laddat med massor av bilder och en vässad penna som ska användas flitigt i min lilla journal som jag har. Ser fram emot att komma bort ifrån Stockholm ett tag, då det länge har varit mycket slit just här.
Annars får ni ha en häärlig kväll! Som min kompis Aimée brukar säga, natten är färsk!
Love
Camp
De senaste tre dagarna har jag och flera tagit hand om härliga spralliga barn från min basketklubb! Herregud vad härliga de är! Man kände sig verkligen som ett barn igen, vilket är någonting som inte händer ofta med allt i skolan och jobbet!
Throwback
Förra sommaren
Avocadooo
Känsliga läsare varnas
Det är någonting jag har velat yttra mig om väldigt länge. Jag kan inte minnas hur många gånger jag har skrivit om detta, men sedan raderat allt. Det har varit på tungspetsen, men inte nått ord i luften. Men vad gör man? Jag tänkte att det nu får vara nog. Detta är ändå jag.
Under min barndom var jag alltid det barnet som åt. Jag älskade att äta och jag älskade mat. Jag växte upp som den av de rundare slaget. Samtidigt lade jag inte ner så mycket tankar på det. Jag mådde bra helt enkelt. Sommaren till åttan sa det då stopp.
Jag började se mig själv annorlunda. Jag ville göra någonting åt detta hull som jag då hade. Jag blev till ett projekt. Ett projekt för olika experiment och hur kroppen skulle reagera på det. Jag började svälta mig själv. Gick ner många kilon under en kort tid. Jag fick anorexia.
Resultatet var att bo hemma på heltid. Ständigt bli övervakad över mitt intag och ständigt bli utsatt för pressen av att gå upp i vikt. Jag fuskade, gömde, smög och undvek. Jag kommer ihåg mina panikångestattacker när jag hörde smöret som frästes i pannan i köket. Det var helt sjukt. Jag kommer fortfarande ihåg den krypande känslan i min kropp som ville få mig springandes iväg från lägenheten. Det hände även ibland. Att jag sprang iväg och bara rymde iväg för en halvtimme. Jag led verkligen. Det var verkligen inte lätt. Jag var ju bara 14 år.
Jag påväg till att bli normalviktig – Mars 2012
Jag gick upp i vikt och blev tillslut normalviktig. Jag blev friskförklarad från kliniken jag var inskriven på. Tankarna hade dämpats. Men jag var fortfarande mån om vad som stoppades i min mun. Dessa tankar övergick till strävan till att vara nyttig. Motionera så mycket som möjligt och att äta balancerat. Det var någonting jag tyckte var roligt. Det blev en ny hobby. Sedan dess har jag alltid försökt röra på mig så mycket som möjligt till vardags. Jag går eller cyklar så mycket som möjligt istället för att åka kommunalt. Visst låter det bra, men jag kan verkligen tänka mig att jag någon gång har gått över gränsen till ortorexi. Trots det så har livet flutit på. Jag har bara haft den egenskapen som väldigt hurtig och sprallig.
Sedan jag började gymnasiet har jag inte känt av något tvång om att jag måste äta hälsosamt och att jag måste träna. Det har bara varit rena rutiner. Jag kunde helt enkelt vara lite mer varierad i mitt liv. Sedan kom vintern.
Jag kände att byxorna blev trånga och att min bild av mig själv framför spegeln var utav en rund lång, ganska bastant tjej. Jag gillade det inte. Då började begränsningen och tankarna sätta igång igen. Fram och tillbaka började jag övergå till det tidigare nämnda projektet, åter en gång.
Just nu ligger jag precis på gränsen till undervikt med en skev bild av mig själv i bagaget. Det kusliga är att jag inser själv hur kritiskt jag ser mig själv. Samtidigt som jag faktiskt njuter av att se mig själv som mindre. Jag har börjat oroa mig mer om vad omgivningen tycker och tänker och utgår inte från mig själv först. Det är ett bakslag i högsta grad. Man blir så skör.
Det som väntar är fortfarande någonting jag inte vet. Tankarna och min egna kroppsbild varierar dagligen. Ena dagen ser jag mig som en stor valross, medans andra gånger ser jag mig som en litet svagt benrangel. Det är så svårt att bekämpa. Vad gör man egentligen?
Samtidigt känner jag att jag vill bidra för att bekämpa mot den psykiska ohälsan som kretsar och som tyvärr blir allt vanligare. Jag vill kunna hjälpa till och stödja de som behöver hjälp. Jag vill påverka denna ökning av sjukdomar. Jag vill bekämpa dem. Detta är en av mina faktorer som triggar mig till att klara detta. För det som ja först måste ta mig an är mig själv.
Hjälp kommer att komma efter sommaren. Det enda jag får se till att göra är att njuta av sommaren på bästa sätt. Jag får se hur sommaren verkligen blir.
Dinner
Waiting
…for summer
Tårt eller kattkalas
Hittade några bilder från Linneas tårtbjudning för en vecka sedan på min kamera. När jag satt och redigerade dessa blev jag alldeles glad inom mig. Fy vad härliga är! Kärlek
Too bad
Som det ser ut nu kommer jag att jobba de tre dagarna som kommer och sedan sätta mig på ett tåg som tar mig ner till Skåne och mitt landställe! Ååh vad jag har saknat det stället! Det är verkligen där jag slappnar av och njuter av att vara ledig. Can't wait!
Så jävla vackert
Surprice Linnea
Njut
Dessa bilder är bara tolv av de 170 (!!!) bilder som togs i helgen. Det har varit nationaldagsfirande, lopp, bak, trädgårdsmys, födelsedagsfirande, avkoppling, stress, student och basketmöte inför läger som har stått på schemat. Det är rätt mycket som har ägt rum under dessa fyra dagar som gått. Kul, riktigt kul. Men man märker hur sömnen har gått back och hur energin man har börjar rinna ur en. Med enstaka två dagar kvar av läsåret i ettan av gymnasiet ska jag nu bege mig ut på en harmonisk löprunda, bara för att samla mig mentalt. Sedan väntar ett bad och sedan film med härligt sällskap. Det är dags att andas ut nu. Njut.
Friheten och acceptansen
Nu när sommaren börjar närma sig kan jag känna av så mycket lycka. Lycka över att verkligen kunna vara ledig och att kunna göra exakt vad man vill. Det är en riktigt härlig känsla, eller hur? Men när var det egentligen man kände så senast?
För mig var det nog i vintras, om inte ett år sedan förra sommarlovet. Vad hände under resterande delar av året? Vad hände med friheten där? Jag kan personligen känna att man ska kunna känna en riktig frihet, minst en gång i veckan. Men vad händer med det? Nej, denna prestationsladdade värld säger till en att det inte är möjligt.
De gånger jag har suttit framfört ett arbete, halvt gråtandes om att inte prestera tillräckligt bra har varit för många. Ångesten kring sitt arbete har varit för mycket. Creden över mina arbeten har ägt rum för sällan. Och acceptansen om sig själv har varit för liten.
Såklart inser jag nu i efterhand hur mycket tid jag har lagt ner på mitt skolarbete, att hinna med, att kunna få plats för allting. Hur jag egentligen kunde ha gjort någonting annat och hur mycket bättre jag skulle kunna ha mått idag, om så vore fallet. Istället är jag helt slutkörd, tom i tankarna och trött som fan. Vissa kanske skrattar när de ser hur min tid har spenderats framför det som jag har behövt göra. Vissa kanske har spenderat ännu mer tid än vad jag har gjort. Men fan, jag har inte mått bra under den ständiga pressen för att nå toppen.
Jag kan även säga nu i efterhand att jag delvis nådde denna topp. Jag är riktigt nära på att stå med två starka ben på toppen över allting. Men, det finns fortfarande saker som gör att det ena benet inte når upp det sista stegen, och det har fått mig att inse att man inte kan vara bäst på allting. Man kan inte prestera på topp hela tiden. Det går inte. Det fungerar inte i längden. Man bryter istället ihop. Kollapsar. Man får ett annat problem. En själv.
Jag kan säga att jag har varit så nära på att nå denna kollaps. Den sista månaden här i skolan har varit skit. Antal liter av tårar som har fällts längs min kind har varit oändlig. Hade jag inte insett detta med att man inte kan prestera på topp hela tiden skulle jag säkerligen inte vara lika utpressad. Jag skulle nog ha en mer inre frid i mig själv. Trivas mer i mig själv.
Samtidigt är detta är stor lärdom jag har fått ta del av. En lärdom som jag förhoppningsvis ska kunna få ta med till nästa år. Tvåan. Jag ska bli mer realistisk, sätta mål som jag verkligen vill uppnå och följa dem. Men först så ska jag njuta av en hellvetes bra sommar.
Baglove
Livet
Flyter på...! Ska springa lopp imorn, nationaldagsfirande ikväll och hem till Rebecka för bakning idag! Gillar livet nu👌
Color me rad
Efter skolan idag åkte jag och Fanny in för att hämta vårt startpaket till loppet vi ska springa på lördag. Riktigt härligt men en härlig tisha och ett par fräna glajjor som ingår! Är riktigt taggad till lördag! Härlig musik, bra väder, massa färg med härligt folk! Superdupertaggad! Snart ska jag gå ut och träffa Linnea. Vet inte roltigt vad vi ska göra, men någonting blir det ju!
Hörs snart!
Carpe livet
Nu när det inte finns någon typ av börda vilandes på mina axlar känns hela dygnet så långt. Vad gör man egentligen? Är så ovan vid att ha så mycket tid över! Jag har i alla fall bestämt mig för att njuta mer av varje dag. Hitta på olika saker. Upptäcka nya ställen och bara uppleva! Carpe carpe carpe känner jag bara!
Get your head in the game +
Middag
// Ugnsbakad röding med sallad +++ //
When you are off
Börjar klockan halv två idag vilket har lämnat en förmiddag med frukost framför New Girl, gym och lunch påväg till skolan! Nu, två lektioner och en häärlig kväll!
Over
// En bild från London //
Skola, avslutad kurs, basket och stan har stått på mitt schema idag. Har ingenting kvar i skolan nu! Så det är i proncip sommarlov! Studenten på måndag och avslutning den 13! It's tiime!🎉
Dessa härliga
Determination
